NYBRO Nybro Vikings ligger risigt till när det gäller ekonomin. Klubben har nämligen begärt anstånd hos kommunen om att betala 14 räkningar på drygt 300 000 kronor. Och redan har ett beslut tagits från kommunens sida om att bevilja klubben anstånd till den sista april.
Men att ge anstånd till en förening som har betalningssvårigheter är inget som är ovanligt.
Liselott Lindkvist är kommunens fritidschef och hon säger: – Att vi på fritidsnämnden ger anstånd är inget konstigt. Det hade vi gjort till vem som helst och själv har jag rätt att ge anstånd i upp till 60 dagar. Hos oss behandlas alla klubbar lika och Nybro Vikings får inte mer bidrag än någon annan förening. Vi har våra bidragsregler och det är dem som gäller. I februari och mars skulle kultur- och fritidsförvaltningen ha betalat ut bidrag till Nybro Vikings, men de bidragen kommer i stället att kvittas mot fakturor. Skulle däremot föreningen inte klara av att betala räkningarna efter till den sista april kan ärendet komma att lämnas vidare till kronofogdemyndigheten.
AVSKRIVNA SKULDER Vikings har tidigare år fått bland annat skulder till kommunen avskrivna vilket dock är beslut tagna högre upp av politiker och ingenting som fritidsnämnden är inblandad i. Men reaktionerna hos allmänheten är stor över hur en och samma idrottsförening ständigt prioriteras medan många småklubbar kämpar för sin överlevnad utan att få någon som helst hjälp av kommunen. Som exempel kan nämnas att Nybro IF ansökte om hyresfrihet för Nybro Open 2007, men fick avslag av kultur-och fritidsnämnden med motiveringen att kommunen måste vara rättvis mot alla.
Några fler som arbetat i motvind i ett antal år är till exempel bandyklubben Nybro SK. – Så sent som 2005 bjöd kommunen spelarna med fruar på en vårfest som gick på 19 875 kronor. När Nybro SK vann division II 2008 och kvalificerade sig för spel i ettan, fick de tacka nej till sin plats på grund av för dåliga förutsättningar. Laget hade spelat så bra och vunnit hela serien men kunde inte ens få så mycket som ett grattis från kommunen, säger Inge Ingholt, som fortfarande kan känna en bitter smak i munnen när han tänker på det.
